Vackert var ordet

Nu står försommaren i sitt skiraste flor här i Järvsö - ni borde vara här, det är så vackert så man blir gråtfärdig. Lyssnar på radion, är alldeles ensam på jobbet. Hörde just en visa med Göran Fristorp, denna tonsatta dikt av Pär Lagerkvist. Den gjorde mig också lite lätt tjock i halsen... Jag tror jag börjar bli gammal och sentimental. Vackert var ordet, sa Bull.


Det kom ett brev om sommarsäd,
om vinbärsbuskar, körsbärsträd,
ett brev ifrån min gamla mor
med skrift så darrhänt stor.

Ord intill ord stod klöveräng
och mogen råg och blomstersäng,
och Han som över allting rår
från år till år.

Där låg i solen gård vid går
inunder Herrens trygga vård,
och klara klockor ringde fred
till jorden ned.

Det var en lukt av trädgårdsgång
och av lavendel, aftonsång,
och söndagsfriden då hon skrev
till mig sitt brev.

Det hade hastat natt och dag,
utan att vila, för att jag
långt borta skulle veta det
som är från evighet.