onsdag, oktober 17, 2007

Sommarkatt

Förra sommaren, en årstid så ljus
kom en familj till sitt sommarhus.
De skaffade en katt så liten och go
natt och dag fick den inne bo.
Han myste och trivdes i moderns famn
att matas, kramas och kallas vid namn.

Men sommarn tog slut och hösten kom sen
semestern var över, familjen for hem.
Och katten den tänkte: Vad gjorde jag för fel?
Vad hände med barnens lek och kel?
Jag står här vid dörren och väntar på er
säg mig. älskar ni mig inte mer?
Där satt han på trappan dag och natt
han var ju bara en sommarkatt.
Kylan kröp närmre och snön föll vit.
Varför kommer ni inte hit?

När våren och sommaren nalkas igen
kommer familjen tillbaks till sitt sommarhem.
Kom lilla kissen ropar de lent
men för han som blev lämnad var det redan för sent.
Under en lövhög han ligger så still
den kärlek han fick då, räckte ej till.
Av kyla och svält ett kattliv dog ut
och detta på grund av att sommarn tog slut.

snyft ...

3 kommentarer:

Klockan 12:34 em , Blogger Humlan sa...

Fy, jag blir så ledsen och ARG när jag tänker på övergivna katter!

 
Klockan 6:06 em , Blogger Blygisens betraktelser sa...

Jag med! Har du skrivit den här dikten själv?

 
Klockan 8:45 fm , Anonymous Anonym sa...

Nej, hittade på nätet. Författare okänd. Tyckte den var fin, men med ett drag av "gråtande barn" (de gamla fina tavlorna... ni vet)

 

Skicka en kommentar

Prenumerera på Kommentarer till inlägget [Atom]

<< Startsida