Innebandykillar

Innan jag träffade min man, var det en favorit att tillsammans med tjejkompisarna fantisera om vilken typ av kille som eventuellt skulle bli kvar åt oss som hamnat på glasberget. Bland de absoluta favoriterna var "en kille som jobbar på kontor, har Dressmankostym och dunjacka, kör en Opel och spelar innebandy med grabbarna varje torsdag". SKRÄCK!!!

Gudskelov hittade jag min drömkille och slapp gifta mig med en innebandyspelare i Dressmankostym. ;-)

Linda Rosing 2

Fler än jag fascineras av superbimbon - läs Johanna Hildebrandts krönika i Aftonbladet.

Linda Rosing - ett fenomen

Nu är det slut mellan Linda Rosing och Fadde. Detta står att läsa i dagens Aftonblad. Linda ska satsa på en internationell karriär som pokerspelare. Tänka sig.

Jag vet inte varför, men jag fascineras av denna superbimbo. Det är faktiskt beundransvärt att hon lyckats hålla intresset för sin person vid liv i media. Jag menar, hon är helt ointressant som person - hon är inte ens uppseendeväckande snygg. Men ändå - hon har hamnat i rikspress med täta o jämna mellanrum sen hon klev in i BB-huset för snart tre (?) år sen. Varför? Är det för att vi behöver nån att se ner på? Nån som får representera det vi är rädda för att bli/vara/associeras med? Tänker på uttryck som trashig, tacky, blåst blondin, Huddinge-lolita m.m.

"Ja, vad vet jag mitt gamla luder", som pastorskan sa.

Kärringsmörja

Min man är väldigt manlig. Han är av "den gamla stammen" som anser att en riktig karl har snus under läppen, olja under naglarna och valkar i händerna. Nu är det så, att han ibland får torr hud på armar och rygg och det medför att det kliar. Väldigt mycket. Jag brukar då föreslå att han ska smörja in sig med hudkräm, men oj oj oj, det kan ju vara FARLIGT. Han tror på fullt allvar att det ska växa ut en klänning på honom om han skulle använda "kärringsmörja" som han kallar det. Det brukar sluta med att jag får tvångssmörja honom under högljudda protester.

Efteråt:

Jag: "Är det bättre nu, har det slutat klia?"
Han: "Muttermutter - ja jo.... men det hade funkat lika bra med lite av det där medlet jag har till skinnklädseln på bilen".

Rött vin och pannkakor

Till följande rätter går det inte att dricka nånting annat än MJÖLK: pannkaka, blodpudding, bruna böner o fläsk, kålpudding.

Till följande rätter kan jag absolut INTE dricka mjölk: Pasta av alla sorter, pommes o biff m bearnaisesås, sallader av alla sorter.

Till följande rätter BÖR det drickas rötjut: Pasta av alla sorter, rotmos o fläsklägg/oxbringa, söndagssteken, kräftor. Finns inte rötjut att tillgå, duger vanligt vatten. Till rotmos kan det gå med öl, likaså kan kräftorna sköljas med med öl. Annars gillar jag inte öl till maten, jag blir så mätt av det. Och jag vill bli mätt av maten.

Vad jag vill med detta inlägg vet jag inte, men kort sagt så går det inte att dricka vad som helst till vad som helst. Det blir helt enkelt äckligt. Som rött vin och pannkakor... eller mjölk o pasta carbonara. Huvaligen.

Fleggman goes South Park

Tack R för det roliga tipset på din blogg! En underbar liten SP-generator, se resultatet här bredvid. Visst är det likt?! Kronan är lite önsketänkande kanske, men det är snyggt!

Pappor

Jag kom på ett lustigt sammanträffande - de flesta av mina vänninor har liksom jag frånvarande fäder. Antingen har papporna dött i unga år eller "förlupit hemmet" när barna var små. Kan det vara så att kaka söker maka eller är det bara väldigt vanligt med frånvarande fäder?

Nu har jag haft en väldig tur med pappor ändå - min biologiska far och jag fann varandra när jag kommit upp i 20-års åldern. Han visade sig vara en trevlig prick, som tur var. Sen har min mor en underbar sambo som funnits med i många år, så han har blivit som en pappa han också.

Att spara kläder

Min bättre hälft, alltså min make, har en liten egenhet. När han köper eller får ett nytt klädesplagg, kan han inte använda det på en gång. Det ska "SPARAS". Ett par nya Levis sparade han i 10 år innan han kunde förmå sig att använda dom. De hade då "krympt i garderoben" som det så vackert heter. Han blev jätteförvånad - det blev inte jag kan jag säga...

Min mor är likadan. Nya saker, presenter och egenhändigt inköpta saker och kläder, ska ligga på display i minst en månad innan de tas i bruk. Vissa saker tas förresten aldrig i bruk. Näsdukar eller servetter med katter på får absolut inte användas!

Själv vill jag helst ta på mig nyköpta kläder redan i affären - "nej tack jag behöver ingen påse, släng den här gamla tröjan i er papperskorg".

Jultecken

Ett annat jultecken är att jag idag kreerat en liten flyer, i kyrksammanhang kallat en handaffisch... På denna flyer/handaffisch berättas om att "Öppna förskolan har avslutning med eget luciatåg. Barnen får själva välja vad de ska vara". Undrar bara vilka 6-månaders bäbisar som har koll på om de ska vara tomte eller lucia... Mamma o pappa får väl rycka in som smakråd, kan jag tro.

Snart är det jul

Nu lackar det helt bestämt mot jul, barnet har satt upp en önskelista på kylskåpet. Där önskas allt från raggsockor till DVD-filmer och smink. Får bli raggsockor. Smink - hur köper man sånt till nån annan?? Klarar ju knappt av att köpa till mig själv. Blir alldeles svettig på finare parfymavdelningar bara jag ser expediternas perfekta makeup. Jag brukar smyga in på H&M och riva åt mig nåt från maxfactor eller låreal (bikås ajm vört it), det duger så bra så.

Andra tecken på att julen nalkas är att julbordsreklamen kommit igång och trenden i år verkar vara TRADITION. "Kom och ät vårt traditionella julbord". Jaha - det dom egentligen menar är "kom och ät samma gamla trista sillinläggningar och torra janssons frestelse som vi hade förra året".

Återkommer med fler tidiga jultecken.

Idag är jag naken på jobbet

Jag har gått till jobbet idag utan smink. Jag glömde. Hur kunde jag?! Men ingen har sagt nåt, utom vaktmästaren som undrade om jag köpt nya glasögon (!). Märkligt. Det känns som att gå omkring naken, smink är ju som kläder för ansiktet. Löpsedlarna lyder som följer:

NAKEN-

CHOCK

på

PASTORS-

expedition

Vintertid

Nu har vi vintertid - klockan tillbaka en timme. Men inte huvet. Jag vaknar kl 5 och vill gå upp och dricka kaffe. Snacka om tantvarning. Det går förhopppningsvis över.

Jag var i Stockholm i helgen på en liten husmorssemester. Bodde hos min goda väninna på Östermalm, pimplade champagne och frossade i delikatesser. Passade också på att shoppa onödigheter såsom tomtar, strumpor med älgar på och en ljusslinga med små stjärnor.

Det är mycket folk i Stockholm - väldigt många faktiskt. De flesta var precis framför mig, kändes det som. Det var skönt att komma hem igen och inte ha nån mer än Lille Sven framför fötterna. Han tar inte så mycket plats och så är han keligare än den genomsnittlige stockholmaren.